Såhär en grå trist söndagmorgon så ska jag skriva lite om det allvarligaste ämnet som hamnat på denna blog.

Läkarnas dom: det går inte att bota.
Men 30åriga tvåbarnsmamman Johanna Åbrink i Nyköping trotsar doktorerna.
– Jag är säker på att den kommer försvinna, säger hon i Ung Cancers nya film "Det är okej att känna hopp".

Som ni säkert förstår av ovanstående så blir det ett inlägg om cancer.
Många eller dom flesta har väl blivit drabbad av att någon vi känner, anhörig eller på annat sätt närstående har drabbats av cancer.
Ibland har det gått bra och ibland inte.

I fallet ovan så har Johanna fått cancer för andra gången efter att först ha haft bröstcancer som opererades bort.
Denna gång har den spridit sig till muskler och lever.
Den går tydligen varken att operera eller stråla bort så nu är hoppet en ny typ av cellgift som verkar ge positiva resultat.

Samtidigt som hon kämpar mot cancer och tar cellgift, försöker hålla ihop sin familj, vara en bra mamma och klara av vardagen så orkade hon också spela in en film åt ideella organisation Ung Cancer.
För det blev hon Svensk hjälte i Aftonbladet.
En utmärkelse hon är värd trots att det kanske inte hjälper henne i den situation hon är i.

Läs gärna artikeln i Aftonbladet och se hennes film "Det är okej att känna hopp".

Ung Cancer har ytterligare en film på YouTube som heter "Det är okej att känna"

Nu hade jag tänkt lägga till någon klyscha typ.
"jag stöder Cancerfonden, gör du?"
Men jag tror jag struntar i det.
Alla får göra som dom vill med sina pengar men om någon nu skulle ha för mycket av dom så kan man spendera dom på sämre sätt.
Läs gärna på Cancerfonden om vad dom gör med pengarna.


Så, då var dagens allvarliga och förhoppningsvis tänkvärda inlägg klart.